I går tränade jag på ganska bra, först ett puls-pass och sen promenaden hem som tog över en timma. Kände mig stumm i hela kroppen redan i går kväll. Nu, efter ännu ett core-pass i morse, är jag fortfarande seg och stumm i kroppen och musklerna... Inte så konstigt iofs! Imorgon ska jag och Loijs cykla (förutsatt att jag får låna en cykel hemma) till Friskis för ett svettigt pulspass. Sen ska vi ut ett gäng tjejer för en "chill" drink eller två på en bar. Ska bli kul! Hoppas bara jag inte blir för trött efter träningen :) Vidare med träningen då! På lördag har Loijs två prova-på-biljetter till SATS på Odenplan, så vi är inbokade på ett Box-pass kl 11.00 - ska bli spännande att se vad det är! Och på söndag kanske det blir ett skivstångs-pass, men det vet jag inte än. Ska träffa David någon gång efter kl 16 så det kanske blir en vilodag istället :)

Det är kul att träna! Och jag är en person som behöver oväxling och nya utmaningar hela tiden. Ska jag göra samma saker hela tiden tröttnar jag lätt. Nu är jag som sagt medlem på Friskis och det är 100 gånger billigare (mer ekonomiskt) än t ex SATS, grejen är att SATS utbud av pass/klasser tilltalar mig mycket mer. SATS har allt jag skulle vilja få ut av min träning, bodypump (som Friskis också har), yoga, pilates, spinn, gymma (nån enstaka sällsynt gång) självklart något konditionspass. Men sen kan man ju variera med step, aerobics eller dans-inspirerade klasser, eller som nu när jag och Loijs ska gå på Box. Synd att det är så rackarns dyrt... När jag blir rik! Då jäklar.

Igår var det fullt upp kan jag säga. Mamma och jag åkte till Norrköping vid 13-tiden och vi kände oss lagom stressade när Annas mamma ringt och sagt att det var snökaos. Den lilla detaljen att mamma har dubbfriadäck gjorde oss inte mindre stressade... Solen sken i Sthlm och en bra bit ner mot Norrköping, mamma och jag undrade just var den där så kallade "snöstormen" skulle vara, när en vägg dyker upp. Tre mil innan Norrköping kommer alla snöflingor, minusgrader och alla kör i 70 på motorvägen efter varandra - ingen vågar köra om. Det var en bil som krockat också, så bara det gjorde alla mer försiktiga. Hua. Riktigt läskigt att se en helt ihoptryckt bil stå mitt på motorvägen...

Väl framme i det insnöade Norrköping parkerar vi bilen och går till Homeopaten. Jag var faktiskt lite nervös, hur ska det här gå? Vad kommer hända? Vad kommer han att fråga? Ja. För att göra en lång historia kort kan jag säga att i homeopati går man på det psykologiska och ger en "alternativ medicin" som sedan botar sjukdomen och inte bara symtomen som vanligt penicilin eller kortison gör. Det är naturligt extrakt från blommor, växter och så, som sprutas på små piller, det kan också tas i form av droppar, eller piller varje dag. Jag fick två små rör med "pärlsocker" med någonting på som jag sög på i går kväll och i morse. Detta är verkligen intressant och jag vet inte så mycket om det, men jag är inte rädd för att testa. Jag tog en broschyr hos honom igår där massor med folk berättar om sina tidigare problem som Homeopati har fixat. Då tänker man kanske "det är nog bara skräll, man får säkert bara sockerpiller och så blir man bra för att man tror på det" Då har jag mitt motargument: Det funkar även på djur! Och djur vet ju inte ens om att de får i sig nåt piller eller så i maten, och de har inte samma tanemönster som vi människor. Hur ska de kunna tro att ett sockerpiller gör dem bättre när de inte ens vet om att det äter ett?! Jag ska dit om fem veckor igen - spännande!

När vi var klara där skulle vi åka till söta Anna och hennes mamma för ett glatt återseende :) Kruxet var att få fram bilen, det var inte lite snö som hade fallit, och vi gled i stort sett bara in i en parkeringsficka när vi skulle parkera. Tur att det var två luckor brevid varandra.. Vi fick hjälp av en liten tjej att putta på bilen, men det gick inge vidare. Istället haffade vi två poliser som kunde hjälpa oss med lite snabb "putt putt" som han så fint sa på Norrköpingsdialekt. Och de lyckades ganska mycket bättre än jag på mina high heels. Du skulle ha sett mig! Höga klackar, korta bubbelknäppta jackan, skinnhandskar - pimpinetthet i ett nötskal - puttandes på en bil i meterhöga snödrivor. Kan säga att jag halkade x-antal gånger och föll pladask ner på ansiktet (typ). Hahahaha. Iaf. Poliserna fick ut oss på vägen med hjälp av deras "putt putt" och vi rullade sakta hem till Anna. Det var sånna köer och överallt slirade bilarna omkring och hoppades få grepp med däcken innan det blev rött igen eller nästa bil ville komma fram. Tillslut fick jag äntligen träffa Anna igen! Vilken lycka :) Tyvärr hade vi inte ungefär en månad på oss att updatera oss om allting, snarare några timmar... Så vi bokade in nästa helg! Inte nu i helgen, men nästa helg kommer hon! Ja ja, yes yes, oj va roligt! Kanske blir det så att vi drar ihop det till lite party på fredag, softa och snacka på lördag och shoppa på söndag?! Visst låter det bra! Om det är fint väder drar jag ut henne på promenad till Långängen :) Var var jag? Jo, vi snackade lite, åt god mat och sen undrade Annas mamma om vi var sugna på våfflor?! Ja juste, det var ju våffeldagen igår! Why not liksom? Så jag käka våfflor för kung och fosterland, kände mig allt annat än liten och smal efter det kan jag säga ;) Men gott var det!

En liten rolig sak som inträffade ständigt igår var att så fort jag berättade något sa Anna "Mm jag vet" eller "Jag läste det!" eller "Jag såg det!". Där mina vänner, har vi en trogen läsare av min blogg. Hon har alltså stenkoll på mig och jag ligger verkligen efter när det gäller henne om jag säger så. Haha. Men vissa hemligheter vet hon dock inte... Mohahaha. För jag skriver ju inte riktigt allt här. Lite måste jag ju hålla för sig själv... Så man kan berätta det senare ;)

Kl 21 igår kväll bestämmde mamma och jag oss för att det var hög tid att åka hem. Äventyret hem började redan på parkeringen, då jag ännu en gång fick ställa mig och putta ut bilen ur en parkeringsfickan. Herregud. Med samma high heels, skinnhandskar och pimpinetta jacka, står jag där framför bilen med händerna på motorhuven och försöker rubba bilskrället. Haha. Fy vad jag skrattade. Mamma skrattade. Och jag skrattade mer. Tillslut får jag bilen i gungning, men det hjälper inte så mycket. Jag står och puttar och mamma sitter i bilen och lutar sig fram och tillbaka för att hjälpa till. Hahaha. Då halkar jag igen och ramlar raklång ner i snön. Haha. Då kommer det någon och frågar om vi behöver hjälp. Hahahaha. "Ja tack, det går inte så bra med högklackat" fnissar jag fånigt. Då, med lite manlig hjälp, kunde vi putta ut bilen och köra i väg hem mot Sthlm.

Vilken dag! Från gråt (grät som aldrig förr hos Homeopaten, när man tar upp allt jobbigt) till as-garv inom loppet av några timmar. Bara det får en att älska livet :)

Hoppas din våffeldag var lika lovely! Nu är det en ny dag att ta tillvara på - njut av den med! Det ska jag! Juste, D ska komma hem till mig ikväll, vi ska äta Emils mat (det är hans mat-dag) och bara kosa oss (som man säger på Norsk)... Mm ännu mer lovely! ♥

Puss!

Jag är så lycklig. Jag har fått ett skrivbord! Nu när jag har det kan jag inte förstå hur jag klarat mig utan det. Hur? Hur var det möjligt? Nu får jag så mycket mer inspiration att sitta och greja, så som jag gjorde mycket förut. Jag kan plugga till mitt körkort på ett mer vettigt sätt, blogga utan att få gamnacke, skriva dagbok utan att få musarm.. Du fattar :) Skrivbordet gjorde dock att mitt rum blev ännu mer svårmöblerat än innan - om det nu ens är möjligt - men nu har jag fått till det någålunda (fin stavning va Sara?;). Visar bara min nya arbetsplats nu, resten av rummet får jag ta kort på en annan dag (när det är städat) och visa då. Åhh. Jag är kär i mitt skrivbord från IKEA för 200pix, hel-imponerande om jag får säga det själv!

Micke, här kommer den där outfitbilden du längtat efter ;) Skämt och sido, detta är det där enda gula klädesplagget jag äger. I from av en korsett liknande topp som jag köpte våren i ettan på gymnasiet. Den är tight, speciellt om man sitter ner, så jag var tvungen att knäppa upp nåra hakar på jobbet (sitter bara hela dagarna). Jag bjuder på det! :)

Här är den, korsett-toppen jag hade på mig sista dan på jobbet innan mitt "påsklov" och som en hälsning med Glad Påsk till er bjuder jag på en two-in-one bild!

Jag vet. När jag väl får för mig att blogga blir det inte bara ett inlägg som normala människor skulle hålla sig till. Utan kanske tre eller varför inte fem st blogginlägg? Detta blir mitt sista och tredje för kvällen... Tror jag :)

Sex and the City the Movie hägrar i mina tankar och efter att ha kollat på denna lite längre trailern blir jag bara ännu mer sugen att se den! Hoppas verkligen SATC håller som film och inte bara som serie... Åh jag är kan inte låta blir att vara förväntansfull!! Sara, egentligen skulle det vara du och jag som satt i biosalongen på premiären den 21 juni... Vem vet? Det är ju ett tag kvar, vad som helst kan hända :)

Tills dess, njut av detta:

Saknar dig redan. Fånigt va? Vi sågs senast imorse när du gick till jobbet vid 4:a tiden (okristligt tidigt). Hur mysigt är det inte att kramas när man är alldeles nyvaken och trött. Det är riktig vardagslyx det! Nu åker du iväg i eftermiddag och blir borta hela helgen... Kommer sakna dig. Men det gör jag redan så det behöver jag ju inte säga igen kanske :)

Igår efter att jag piggnat till lite efter min ospecificerbara sjudom (var helt sänkt, ont i huvet, blä blä blä) åkte jag till Älvsjö för att sedan åka vidare till D's moster, morbror och kusiner som bor nånstans... Jag har verkligen noll koll på Sthlm, Lidingö, innerstan visst, men sen börjar kanterna suddas ut ;) Väl framme (första komplimangen för jackan - har tagit fram min höstjacka och dissat dunjackan:) vankades det middag och Gutiarr-hero. När det gäller Gutiarr-hero har jag aldrig spelat det förut och var beredd att strunta i det helt - jag pallar inte att vara dålig på något, jag måste vara bäst på en gång! Men efter en "test spelning" kände jag att jag fått en hum om grejen och började "battla" på lägsta svårighets nivå (easy). Jag gjorde inte så bra ifrån mig första gångerna men sista låten som jag spelade mot D's kusin vann jag!! I rock! Som jag också skrek ut några gånger ;) Haha. Nu gillar jag Guitarr-hero! Men jag måste nog köpa mig spelet och öva i hemlighet :) Efter det tar jag vem som helst! Mohahha! Okej...

Hade en kanonkväll igår, att jag vann över proffset till kusin i Gutiarr-hero har inget med saken att göra... Haha. Det kommer jag leva länge på :) Blir så glad av dig hannibanni också :) Himskansk va många smilies jag gör! :D:D:D

Nej nu ska jag komma ur min rosa bubbla ett slag, eller måste jag? Äh, jag stannar kvar här bland molnen och längta efter dig ♥

Juste, andra komplimangen för jackan fick jag i morse :) Tihi. Skärp dig Emma!

Puss å hej

En underbar dröm. Massa kärlek och helt fantastisk.

/emma

Nu kom jag precis tillbaka från min lunchdate med D. Måste säga att det var mycket spännande att ge sig ut på lunchen, till en restaurang istället för matsalen på jobbet! Jag fnissade nästan hela vägen in till Lidingö Centrum bara på grund av det :) Vi avnjöt en lunch på restaurang Jernet (där jag praoade i 9an faktiskt) med solen inskinandes (dagens ord?) genom fönstren... Det är helt underbart med vårsolen alltså! Imorse var det snö på backen som snabbt fösvann med hjälp av regn, slaskit värre... Men det är en annan historia! Min lunchdate med D var väldigt mysig! Sånt borde man göra oftare, eftersom man sällan kommer iväg här på jobbet då det är långt till närmaste lunch-ställe. Kanske blir det en favorit i repris, eller vad säger du honey? Mys pysigt värre! :)

Imorgon är det fredag (igen) och då blir det middag med D och gänget på Naviya, någon thai-restaurang i stan. Fasen va skoj! Lite ändrade planer på lördagen dock... Men det bjuds med all säkerhet på något annat! Hem och packa väskan till imorgon då?! Och vad ska man ha på sig? Snacka om problem á la Emma, så typiskt mig!

"Puss på dig" ♥

Det där med att röja och rensa på rummet i röran har jag skjutit upp sen jag kom hem. Jag har precis kollat klart på filmen The pianist och jag är helt stum. Den handlar om en man vars passion i livet är att spela piano, berättelsen (som också är sann) äger rum i Warszawa under förintelsen. Det är verkligen så grymt och omänskligt. Det finns inga ord som kan beskriva hur overkligt hemskt det kan ha varit. Därför är jag stum. Filmen var otroligt verklig och väldigt gripande. Jag fick se "hans" berättelse. Filmen är baserad på en pianists liv, allt det han fick uppleva under alla år med död, svält, krig och förintelse och hur hans räddning blev en Tysk soldat, som hörde honom spela piano och därefter gav honom mat och kläder. Denna filmen fångade mig. Trots att jag trodde mig veta att jag sett det som går att se när det gäller förintelsen. Jag hade fel. Oavsett hur många gånger man får höra saker om förintelsen kommer den vara lika hemsk som första gången man läste eller såg dokumentärer om den. Man kan inte glömma det hemska som hänt och man kan aldrig förstå hur de stackars människorna hade det. Det går inte. Men vi kan tänka på det, vi kan försöka att att möjligtvis tänka oss hur det kan ha varit och som nu, genom att se den här filmen, verkligen känna för alla som fick gå igenom det. Jag fick upp mina ögon igen, jag trodde jag sett allt, men det hade jag inte, långt igrån, detta är bara ännu en bit av det hemska som skett. Det var verkligen en bra film, en hemsk film, en sån där film som får en att förstå hur jäkla bra man egentligen har det.

Med glädje ska jag nu städa min garderob... Det är nästan så man skäms.

Igår kom några av girlsen hem till mig för lite drinkar, snack, musik och premiär-visning av huset! Familjen har varit i Sälen sedan i torsdag så jag har kunnat ta det lugnt och så helt själv. Fast mitt schema har varit fullspäckat och jag har inte riktigt kunna ta till vara på min lugna tillvaro i huset... Snart kommer hela familjen hem med allt vad det innebär så jag ska väl njuta av de sista minutrarna :)

Nu kom dem hem...

Igår var vi Faching någon jazz-soul-aktig klubb, ligger på Kunsgatan långt ner mot Drottninggatan (alltså inte mot Stureplans-hållet). Har aldrig varit där tidigare och det var en salig blandning på folket och musiken bra. Alltså bra musik att lyssna på men inte att dansa till. Inget drag-drag liksom, snarare lite seeegt att dansa till. Någon gång måste väl vara den första för seg-soul-dans också ;) Både jag och Lovisa var ganska trötta redan innan vi åkte in till stan, speciellt jag då jag har festat tre nätter i rad! Vi kämpade på en stund tills vi gav upp och gick mot tunnelbanan. Kl halv tre sov jag gott. Vaknade av väckarklockan vid tolv. Dags att börja dagen! Jag fick ett ryck och städade HELA huset - är inte det imponerande så säg! Jepp, duktigt. Tänkte träna också, men där stannade min hurtighet och jag fastnade i soffan istället :)

Bjuder på en bild från igår, Lotta, jag och Sophie dansade loss med Lovisa bakom kameran. Visst rockar vi?!! ;)

Snart kommer girlsen och vi ska drinka, snacka och festa! Detta blir tredje natten i rad som jag festar och jag vet inte hur bra det är egentligen... Men va fan, man lever bara en gång och jag är bara barnet.. Eh. Kanske mer vuxen ändå.. Är ju i alla fall 20 ;)

Ha en skön kväll! Imorgon är det sega-söndagen. Men nu är det lördag night och party nalkas! Tjoho! Kanske att vi ses där ute på dangolvet!

...att solen skiner! Det bästa med att dagarna blir längre och ljusare är att det numera är ljust redan vid sex-tiden på morgonen och man kan vakna någolunda "naturligt". Att det inte är bäcksvart i rummet när man vaknar gör så otroligt mycket för morgontröttheten!

I morse när vi stod på träningsgolvet på jobbet och gav gärnet till de sista låtarna, sken solen in som bara den genom fönstrena och det peppade, om något, bara mer! Tänk vad lite solsken kan göra. Två sekunder senare när vi tittade ut seglade det snöflingor ner från himlen... Va? Ska det snöa nu? Det var ju våroch vårfåglar nyss?! Suck. När gympapasset var slut och vi skulle gå in till kontoret igen sken solen lika starkt som förut och snöflingorna var som bortblåsta (bort-smälta?).

Solen skiner fortfarande, vi har ätit tårta för en kollega som fyllde år, lunchen var god, vi har fina blommor på receptionsdisken, jag är ensam hemma hela helgen och på lördag är det fest med mina girls! Imorgon är det Afterwork med kollegorna och då har helgen bara börjat. Detta kommer bli en sköön helg! En lunch med D på lördag, myspys. Var ju JÄTTE länge sen vi sågs nu... Typ fyra dar... Hurm.. Äsch nu ska vi vara positiva när det är solsken utanför mitt fönster och allt! Solsken ute, solsken inne, sol i hjärta, sol i sinne!