Vardag, vardag och sen kommer helgen. Det är redan onsdag och det har gått ovanligt fort sen jag kom hem i söndags natt... Har jag ens varit i Sydafrika och upplevt allt det där? Imorse var jag riktigt trött men nu efter lite kaffe har pigghetsnivån åkt upp lite! Nu avnjuter jag en kopp te, rosen-och-nånting-te för att vara exakt.

Annars mår jag nog bra, konstigt att "må bra", jag väntar på att det dyker upp något som får mig att på "mindre bra". Varför gör man så? När allt är bra så börjar man undra vad som är fel och går nästan och väntar på att det ska hända nåt. Varför kan jag inte stanna kvar bland de rosa molnen och sluta vänta på att det ska bli oväder och åska? Människan är konstig (eller är det bara jag?).

Längtar till helgen också! Har lovats massa mys och tid med dig :) Ska bli helt underbart att varva ner och bara ta det lugnt, inte stressa runt och bli jagad av fakturor, eller för all del elefanter! Ska förbi Stockholmsmässan där det tydligen hålls både vin och sprit mässa + båtmässa, vin till Emma och båtar till dig, kan det bli bättre? Fast det kanske finns hopp om att det kan bli "båtfolk" av mig, eller hur var det? Vill att det ska bli helg nu!