Jag älskar att pyssla, när jag var liten beskrev jag ofta mig själv genom att säga till allt och alla att "jag gillar att pyssla och måla". Jag skrev alltid "pyssla och måla" på raden efter frågan "Fritidsintressen" i alla otaliga Vännerböcker man fyllde i när man var mindre. Jag var den där storasystern som gjorde matteböcker till sina småsyskon (och för all del deras vänner) när vi lekte skola (jag skulle bli lärare på den tiden). Jag kunde stå i tvättstugan i Strömstad (när jag gick i 6-8an) och kladda med oljefärg på en liten duk i timmar, eller så ritade jag i mitt skissblock (det med den skissade bananen på - trots att jag avskyr banan). Pysseltjej ja. Kreativ - alltid.

Var den tjejen tog vägen kan man inte säkert veta, mer än att när man minst anar det kommer hon fram igen. Igår kväll kl halv tolv på natten väcktes hon till liv igen. Jag tvingade mig att gå och sova vid två och nu är jag klar för några timmar sen. Antar att den största skillanden idag från förr är att man inte kan sitta hela dagar och bara pyssla, pyssla, pyssla. Nu när man är äldre har man annat att göra också - för det är inte kreativiteten det är fel på, snarare bristen på tid. Inte för att jag tänkte för en stund stanna upp och göra något annat nu, är jag inne i något går det inte att stoppa mig. Allt eller inget.

Jag ska nog inom en snar framtid pyssla igen, ska sätta mig och klippa i mina tidningar och sen åstakomma en liten (eller stor) Inspirationstavla. Gjorde det för över ett år (ett och ett halvt?) sen nu, och det är högtid att inspireras igen! Längtar redan, men nu emellan är det dags att läsa lite. Lite kurslitteratur kanske?