Har precis sagt hej då till min "fd ingifta faster" Sofia och hennes lilla son Benjamnin på tre månader. Asså, gud va de små söta bebisarna är söta. Bebisdoft liksom! Men samtidigt, mysigt för en stund men sen känner man att det allt får vänta en hel del år innan man själv är där... Vad som nu händer ;)

Nu ska jag sätta mig och skriva kommentarer på mina tre kursares arbeten till imorgonbitti då vi har seminarium kl 10. Suck. Att jag dessutom ska skriva tillräckligt med feedback för att snacka i hela 10 minuter till ett av arbetena känns lite väl. Det är ju så bra skrivet från början, Hedvig ;) Sen är det Desperate Housewifes också så det är lika bra att sätta igång!