Okej. Det känns lite bättre nu... Jag tar det från början:

Jag jobbade hela dagen fram till strax innan fyra då jag åkte till Lidingö och komvux på Hersby gymnasium för att göra den sista delen i nationellaprovet för Engelska A - den muntliga. Nervös och opåläst om politik i allmänhet (inte min starka sida alls om jag ska vara ärlig) träffade jag två tanter (jag är arg på dem därför "tanter", att kalla dem kärringar känns lite väl) som skulle hålla i provet. Den ena tanten var hon som rättade de andra delarna och den andra (den suraste) hade jag inte träffat innan. Well. Jag snackade om böckerna, artiklarna, försökte lirka mig förbi det politiska men det gick inte alltför bra, läste en text och beskrev några understrukna ord. Pest och pina. Jag fick gå ut en stund, tanterna/kärringarna diskuterade "situation-Emma" och kallade in mig i klassrummet igen. Jag fick ett MVG. Men. Sen kom alla fel jag gjort som på löpande band (det gick inte att få stopp på dem när de väl börjat om man säger så), det är för pinsamt för att skriva här, men kul var det inte. Ska jag skratta eller gråta? Mitt MVG känns som ett stort skämt och jag ska verkligen inte läsa upp mitt Engelska B betyg som det känns nu. Inte på det kovuxet iaf. Den mest sura kärringen tillade när vi skulle gå, "att "politik är bra för ens personliga utveckling och att man borde skämmas utan den," - i princip. Om vi säger så här, skor gör mig mycket lyckligare. Kärring.

Men hey, ett MVG it is!

/emma.