Det är oftare lättare sagt än gjort det där. Typ; sluta snacka och bara gör. Jag är nog ganska bra på att tjata om saker som jag måste göra eller för all del borde göra. När jag har tjatat och ältat i ca 100 år kan jag äntligen ta tag i saken och göra något åt det. I bästa fall alltså. Vill jag inte, så gör jag det aldrig. Enkelspårigt och bra. Alltid bra att veta, tänkte jag

Idag har jag tagit tag i det här:

♥ Föreläsning 10-12.
♥ Ringt Emil och snackat om att jag tagit över (ett av alla) hans 3 abonnemang.
♥ Ringt 3 och beställt överflyttning av mitt nr.
♥ Ringt Telenor när det inte gick att genomföra...
♥ Ringt 3 igen och beställt överflyttning igen --> fick sms att det sker den 30/3-10.

Toppen. Nu ska jag tjata om en sak jag tjatat (och haft ångest över) i ca 15 månader, eller egentligen snart tre - alltså lghten. Sovrummet bara SKA bli klart innan påsk. Så är det bara. Och jag vet, jag tjatar om det där jäkla sovrummet hur länge som helst nu, men det är dags. Vet ni vad, jag ska inte säga ett knyst om allt jag måste göra i sovrummet förns det är klart! Jag kommer säkert skriva att "nu ska jag måla i sovrummet" men det är tabu att skriva typ "åhh jag borde verkligen måla nu..." Solklart.

Ska nu ta tag i mitt pluggande, ska läsa i den fin fina boken Marknadsföring - kort och gott och som hitills verkat ganska lättläst - älskar numera att läsa okomplicerade böcker på svenska, nästan allt annat har ju varit på engelska! Imorgon är det presentation av vårt marknadsföringsarbete om Gina Tricot mellan 10-12 och till eftermiddagen är tanken att jag ska träna för första gången på länge (igen - I suck).

Hare gött. Hej hej.

Edit: Har precis fått mer jobb!! På en reklambyrå! Det börjar med tre dagars jobb i deras reception och sen efter det får vi se :) Jippie!!