Nu har jag gått ut gymnasiet, pluggat hårt, bott själv i tre år och jobbat under tiden. Jag är vad många i min omgivning säger en "duktig flicka", jag har fått höra det mycket och jag har nog aldrig tagit in det och känt mig så himla duktig. Jag menar, alla är duktiga på olika sätt och man gör saker mer eller mindre bra. Nu har jag ännu en sak att lägga på listan över mina "duktiga" saker. Jag är numera anställd på ett stort företag! Var där idag och skrev på, kollade vad mina arbetsuppgifter ska vara och träffade alla. Inte riktigt alla kanske, eftersom de har 50 anställda och det blir en del handskakande, 51 med mig? :)

Redan på måndag börjar jag och alla har välkommnat mig och säger att jag behövs och att det kommer gå jätte bra! Så positivt! Men jag är väldigt nervös också, jag ska svara i telefon (sitter i receptionen och växeln) och koppla vidare samtal. Och massa andra saker, spindeln i nätet så att säga. Det är klart det är nervöst först, fast det mest nervösa är samtalen på engelska som kommer tittsom tätt, även franska...

Men jag kommer att klara det och jag är stolt att jag kommit så här långt! På två och en helv vecka har jag sökt jobb, gått på anställningsintervjuer och blivit anställd! Vilket flyt jag har!

Att bli kallad "duktig flicka" kommer jag nog bli kallad även i fortsättningen och kanske en dag kommer jag förstå vad det betyder. Tills dess ska jag leva i nuet och göra det som är bäst för mig, så jag känner mig nöjd. För det handlar i första hand om mig och de val jag gör.

Puss o kram /"duktiga Emma" (Mormors citat)