Wake up call (i växeln)

Nej, nu har jag varit lite negativ för länge. Ändring, ändring och lite skärpning! Om man ska hålla på att tänka negativt så tar det mycket mer energi än att tänka positivt. Det tar liksom större plats och man blir inte drekt gladare av att tänka "mörka" tankar. Så... En ny dag och en ny början!

Nu ska jag ta världen med storm (dig också)!

/emma.

Mellanläge

Från rus till brus, vad nu det är för skillnad... Konstigt nog känner jag inget, men samtidigt allt. Passar det hel-Svenska ordet lagom bra? Mitt emellan två saker, som är antingen för mycket åt det ena hållet eller för långt bort från det andra.

För ett tag sen, söndags kanske, kände jag flytet och var mitt i det. Nu har jag slutat flyta och jag står stilla mitt i strömmen och ser vad den för allting i min omgivning. Men varför rör inte jag på mig? Jag ser all denna rörelse, som kanske inte alltid rör sig åt det håll jag vill, och ändå visar jag ingen som helst sinnesrörelse. Jag ser utan att se, iaktar utan att uppfatta, känner utan verkligen känna och just nu gör det mig inget. Eller jo, visst gör det något! Det är mitt intellekt som har ställt in sig på att inte vilja känna, jag har stängt av och det är ganska läskigt egentligen.

Hur tar jag mig ur detta "ingenting", detta mellanläge, detta lagom? Vill ta ett steg åt ja eller nej, bra eller dåligt, glad eller ledsen. Så snart som möjligt för detta lagom är överskattat.

Godnatt

Fel

Det är bara så fel och det bara skriker inom mig att det är helt galet, tokigt och konstigt fel. På ett mycket negativt sätt. Vad är det jag känner egentligen? Allt känns bara ännu längre bort nu och någon förbättring kommer inte att ske.

Gropen vi (eller du) har grävt kommer aldrig få en bro över sig, inte ens en lite ranglig rep-liknande sak. Det är för sent att hoppa, för båda är rädda att slå sig och inte få tröst. Därför sitter vi på varsin sida av gropen, som mer liknar ett öppet hav av oändlighet, och slickar våra sår. Nu har ett isberg vuxit upp i mitten av det oändliga havet och skymmer sikten helt. Det berget kommer växa sig större och aldrig försvinna.

Kalla mig orättvis och skyll allt på mig, men jag har faktiskt inte förtjänat det här och absolut inte från dig.

/Hurt

Honung

Oj, vilken helg jag har haft! Först var det den omtalade kick- offen i fredags, med massa kul! Häxbesök och senare årets första julbord på medeltidsrestaurang i Gamla Stan. Vi år massa gott (utan gaffel, tydligen ett renässans påhitt) och drack mjöd. Honung och öl blandat, i princip. Helt okej! Det passade bra till det medeltida konceptet (nähä!?) och all god mat. Mums!

Sen drog Lena, Lena och Maria + jag vidare ut för att fortsätta kvällen på Golden Hits. Vi kom in relativt snabbt och jag skulle se äldre ut. Jag skulle precis smita in när vakten tar i min arm och frågar hur gammal jag var. "23!" bara kommer det, utan att jag ens hinner tänka, som att jag verkligen var 23. Det var den bästa lögnen om åldern på länge. Jag övertygade nästan mig själv också! 

Inne på Golden så var jag absolut minst, alla var kanske 30+ någonting, mer eller mindre. Dansade och hade det kul, prövade alla dansgolv och olika drinkar... Sen kändes det att man har jobbat en hel vecka och Maria och jag gick mot utgången. Innan vi hoppade in i en taxi sprang jag till baren brevid Oxid för att säga hej till dig och Maria var hungrig så hon stack i på ett annat ställe. Fick några minuter med dig och en kommetar om honung...

När jag kom hem och hade krypit ned i sängen knackade mamma på dörren och sen låg vi och pratade ett tag. Det var jätte mysigt! Visst, jag var fnittrig och hon fattade väl att jag inte druckit saft direkt men det var  mysigt. Härligt att vara hemma igen, när dig mamma.

Nu är det måndag igen och ja, hoppas på mycket vardagskul!
Pussar /emma.

Kick ass-off!

Redan i eftermiddag ska vi "service-gänget", bara massa tjejer, ha kick off! Först ska vi vara här på företaget, vad vi ska göra blir en överraskning. Men det ska komma en häxa, vår alldelse egna, livs levande rikshäxa: Rosie Björkman/Jorlanda den Tredje... Ska bli mycket spännande! Sen ska vi till Gamla Stan och äta gott på medeltisrestaurangen Sjätte Tunnan. Man vet aldrig vad som kommer att hända, men det kommer bli toppen kul!

Äntligen är det helg igen och den kommer börja så bra!
Pussar/emma

Butterfly, butterfly, where are you?

Åh, jag har fjärilar i magen! Men så är det varje gång, innan jag ska träffa dig. Fast det behöver du inte veta om... Inte än på ett tag i alla fall. Just nu är det små, lätta och söta fjärilar, för det är fortfarande långt kvar av dagen. Många timmar att slå hål på, men jag har ju fullt upp så det blir inga som helst problem!

Senare har jag gigantiska bamse-stora fjärilar i magen, som liknar papegojor, med skrikiga färger och som lever runt. Men det är väl det som är tjusningen. Som att åka karuseller som går fort, man skriker och skrattar och kan inte kontrollera det som kittlar. Man vill att den känslan ska fortsätta och aldrig ta slut, men även karuseller tar slut. Och då menar jag inte att det kittliga pirret kommer försvinna, det gör det nog aldrig, men man kommer längta efter det och veta var man ska söka efter pirret. Skulle pirret alltid infinna sig skulle man nog tröttna på det tillslut och inte känna att det är så speciellt. Och det får ju bara inte hända!

Så snart vankas pirr och skratt, men först ska jag gå för dagen.
/emma

Mer mys åt folket

Utlovat mys, men när då? Någon gång denna veckan, ge mig en dag. Vill att den kommer snart.

/emma -- vad är du, och vem är jag?

Ett slut, men också en början?

Igår hade jag verkligen en toppen dag! Det var många som hörde av sig från olika delar av Sverige, jag har verkligen mina vänner utspridda över hela landet! Det är jätte härligt, för då spelar det ingen roll var jag bor i framtiden för att jag kommer med all säkerhet bo nära någon jag känner...
 
Fick ett "Grattis" av någon väldigt oväntad, nämligen pappa. Och det kan låta kostigt i mångas öron, han är ju ändå min pappa?! Inte så självklart för mig, därför fick jag en smärre chock. Men visst, vem vet, om 30 eller kanske 40år (varför inte 100?) kanske vi kan säga mer än "hej" till varandra. Den som lever får se.

Fick åtta fina rosor av Björn ända från Strömstad, tack det uppskattar jag verkligen!

Jag har haft ett Sex and the City marathon under en längre tid nu och igår såg jag det sista avsnittet igen. Blev lite ledsen, först och främst för att det var det sista, verkligen sista avsnittet, av en serie jag bara älskar. Sen slutar det så bra också! Alla med sina olika personligheter i New York med sina liv och sina kärlekar. De fick det de sökte och det kommer alltid att ha varandra (i verkligheten vet jag inte). Varför blir det alltid sorgligt när man ser slutet av något, ett slut som är bra och positivt? Ett slut som är en början och fortsättning på någotning bra. Är det för att man inte får vara med och veta vad som händer sen? Att man blir utesluten och inte får drömma sig bort längre? Det är kanske det som är det ledsamma, att man måste vakna upp igen till sin egen verklighet och sträva efter sina egna mål, istället för att "leva" i någon annans verklighet.

***

Nu ska jag ha ett toppen slut på detta året och en underbar början på nästa, för det är ju nu det börjar!

/emma.


Som ett barn

Jag känner mig som ett barn på julafton, fast det kanske passar bättre med "ett barn på födelsedagen". Jag är helt lyrisk och trodde inte att jag skulle känna så här inför denna dagen igen. Man vet ju hur det var när man var liten! Oj, så man längade och skrev önskelistor senast ett halvår innan den speciella dagen! Nu tänker man inte riktigt på samma sätt, jag menar man har ju blivit några år äldre och den stora Leksakskatalogen har mist sin charm med åren... 

Mina två senaste födelsedagar har jag firat i Strömstad, utan familjen, men med vänner och andra nära och kära. Jag tror att jag var sjuk en av dagarna också... Så i morse! Blev jag firad på riktigt av familjen. Helt underbart och jag kände mig lycklig och glad. Det kan låta barnsligt och fånigt men det är så jag känner mig. Jag fick frukost på sängen, gott gott valnötsbröd som jag älskar, ett ljus och många stora paket:) Alla presenter var hur fina som helst, fick bland annat martiniglas i rosa, drinkbok, shaker och massa annat fint. Grejen med att fylla 19 och inte 20 är att jag får vänta ett år med groggvirket till min shaker och mina fina glas. Smart uträknat mamma... :)

I kväll blir det mys med familjen, sånt kan man aldrig få nog av!
Pussar & kramar/födelsedagsbarnet

P.S. Väldigt mysigt igår...

Vill ha!

Har precis spanat in en urtjusig lägenhet på Lidingö. Ja, på nätet, det är vad man kan göra på arbetstid... Den var helt enkelt väldigt fin, fräsh, ljus ett stort kök (om man jämför med mina tidigare "garderober" till kök). Så där vill jag bo nu! Jag är bra knäpp ibland alltså, jag har liksom redan flyttat in och IKEA står högst upp på "Att göra" listan. Det är sån jag är: allt eller inget, helst på en gång, ursäkta: inga undantag - alltid på en gång!

-suck- det kommer Emma, ta det lugnt för en gångs skull! Men det går inte så bra, jag har ju intalat mig själv att det bästa för mig just nu är att bo hemma och slippa tänka på sådant som jag redan tänkt på i tre år när jag bott själv. Men det är svårt att tänka om, när man under en lång tid anpassat sig till ett speciellt tankesätt och ett speciellt mönster i vardagen. Det är inte så att det går dåligt att bo "hemma" igen, tvärt om, inget att klaga på. Men det är en helt annan känsla att bo själv, jag kan göra precis som jag vill. Jag måste inte vara på mitt rum med mina vänner, utan kan ta mer plats och kan ta för mig det mitt boende har att erbjuda, på ett annat sätt än om jag bor hemma.

Vi får se vad som händer...
/emma.

Rosa fluff

Idag känner jag mig väldigt rosa, mjuk och luddig.

















































Så ett litet kollage till ära av min väldigt mjuka och rosa dag :) /emma

Lyckad kväll & helg!

I fredags hade vi födelsedasfest för mig :) Det blev ändrade planer men det blev riktigt lyckat ändå! Vi var ett gäng tjejer hos Sophie och det var riktigt trevligt och vi pratade och blandade drinkar. Jag fick en urfin bok Partyfixaren eller var det Festfixaren? Har inte boken här så jag kan inte kolla... Sen fick jag en väldigt tjusig visitkortshållare, även användbar för kort och lite cash. Tack Lovisa :) Jag fick också en underbar blomma (i rosa!) som man kan sätta ett värmeljus i, och beundra (om man vill). Så det var riktigt trevligt där i rummet ovanpå garaget! Tack allesammans som var där och firade mig!

I övrigt har helgen varit bra, igår tog jag mig en riktig slappar- dag. Kollade på Da Vinci Koden och sen också på I hennes SKOR och båda var väldigt bra! Pjamas hela dagen i soffan och en skön dagen-efter-ute-kvällen-frilla. På kvällen gick Mam, Olle, Andrea och jag på Restaurang Bryggan och åt gott. Det var jätte mysigt! Fick en Rosa Pantern med bananlikör, ni som känner mig vet att jag avskyr banan (fick för mycket när jag var liten) och jag fick därför en smärre chock. I dag flängde jag runt lite på stan och köpte lite smått och gott. Det är ju trots allt ett tag kvar till nästa lön...

Hämtade min vinterjacka på Posten/ICA Sabis idag, Björn har skickat den från Strömstad, så nu slipper jag frysa häcken av mig när jag ska gå ut! Härligt härligt!

I morgon, eller om några timmar är det en ny måndag och en ny vecka på gång. Jag fyller år, ska kanske träffa dig igen och sen till helgen kommer Sara! Ska bli jätte kul att se dig, det var ett tag sedan sist, det är trots allt en bit emellan oss... Men vad gör väl det när vi vet att vi har varandra.

Det ska i alla fall bli en helskön vecka och jag har en hel del att se fram emot!
Pussar i massor till er alla, hoppas ni haft en härlig helg!

/emma med varma jackan

Grr!

Hur nära kan det vara för att något ska gå i stöpet? Jag vet inte än. Men det känns nära och jag väntar på ett besked. Ett besked hur kvällen ska börja, är det inte början som formar eller avgör slutet? Det behöver inte vara så man det kan vara så.

Vi märker väl det, om några timmar när det ska börja, men var någonstans det ska börja det är det som är problemet.

/emmaDilemma

Vad gör jag på jobbet egentligen? Detta...?

Hejsan allihopa!
Nu har jag hittat ännu en lista att fördriva tiden med, jag kanske till och med fördriver din tid sen, om du läser allt vill säga :)

Första bästa kompis: Anna! "I Norrköping", du var bara en dag före mig ;)
Första bil: Räknas Ciao moppen? Antagligen inte
Första kärlek: Daniel
Första husdjur: Gottlandskaniner, vilda som sjutton (nästan köttätare)
Första semester: Till Spainen som bäbis
Första jobb: Torskholmens kiosk i Strömstad
Första köpta skiva: A- teens
Första piercing: Räknas hål i öronen?
Första konsert: Celine Dion i Globen med farmor (9år)

Sista alkoholdrycken: Vin på afterworken igår (torsdags)
Sista bilfärd: I lördags till Uppsala tågstation
Sista filmen du såg: Sex and the city, ingen film men ohh så bra!
Sista ringda telefonsamtal: "Nummret går inte att nå.." till Peter
Sista bubbelbadet: I Strömstad...
Sista spelade cd: iPoden - blandat
Sista kyss: Peter
Sista gången du grät: Länge sen nu, men vem vet...
Sista måltiden: GiGi Catering, kycklingspett med hummus & quinoa, toppat med cholkad.. :-S

Har du nånsin:
Dejtat en av dina bästa kompisar? Nej, inte vad jag vet...
Blivit arresterad? Nope
Blivit kär vid första ögonkastet? Nja... Jo lite kanske...
Varit på tv? Tre reklamfilmer gjorda
Fått ditt hjärta krossat? Nej nej, här är det jag som styr och ställer ;)
Sagt att du älskar någon utan att mena det? Nej
Haft ett one night stand? Kanske... :)
Busringt till nån? Hehe, ja innan nummerpresentatören fanns var det fritt fram!

Har du:
Någon tatuering? Nej, men jag funderar på det
Någon piercing? Öronen, lite tam piercing kanske men ändå!
Fräknar? Om solen tittar fram kan jag få ett par på näsan
Har du haft sex på någon helkonstig plats? De du...


Fem saker du har på dig:
Jeans
Svart linne
Mörkgrå kofta
Skor + strumpor
Underkläder


Fem saker du gjort idag:
Jobbar
Gympat
Ätit
Serva alla på kontoret
Givet: pratat i telefonen (sitter trots allt i receptionen/växeln)


Fyra favoritsaker (ingen speciell ordning):
Vänner
Kärlek
Sms
Kläder

Tre val (som jag är himlans nöjd med):
Bott själv i tre år
Flyttat till Sthlm/Lidingö (igen)
Fått ett så bra jobb på kort tid!

Två saker att göra innan du dör:
Hitta meningen med livet
Utmana ödet

En sak du ångrar:
Att jag inte var mig själv ett tag.

/emma.

"I fyllan och villan"

Det är helt sjukt vad saker man säger i ett "mindre nyktert tillstånd" kan låta smart och bra! Det som är ännu mer klurigt är om alla runt om kring inte har en droppe alkohol i blodet. Vilket kan resultera i ännu större skillnader när det gäller vad som är rätt att säga eller göra. Vad är egentligen skillnaden med upprymd/sexig blick och stirrande/berusad blick? Och vad är egentligen rätt att säga till någon man nyss börjat träffa? När allt handlar om ett bra första intryck.

Det var afterwork på jobbet igår, vin och tilltugg i mängder, direkt efter en lång arbetsdag! Lite lekar med flaggor, länder och nationalsånger. (Mitt lag förlorade och det beror inte, enbart på mig). Det var mycket skratt och skoj igår och vi hade det riktigt trevligt där i matsalen! Sen fick jag lite brottom så jag fick springa till affären för att hinna köpa lite frukost till i morse. Vin, springa och tramsa = överflödiga ord i affären... + ett pinsamt sms. Försökte släta över det med ett mer neutralt  sms i morse. Vi får se om jag lyckades...

I kväll blir det fest (igen) men det kommer bli av ett annat slag. Jag fyller år i nästa vecka och ikväll ska vi fira att jag snart har blivit ett år äldre (och klokare?!). Det ska bli jätte kul! Mer om hur kvällen blev får vi vänta på...

/emma.

Dubbelsidigt beroende

Röka och snusa?! Inget för mig, jag kan stolt säga att jag aldrig har testat varken att röka eller snusa, inte ett endaste bloss har nått mina lungor. Ganska onödigt att vara beroende av något som både kostar och luktar, snus är lättare att komma undan med, lite diskretare, men lika beroendeframkallande för det. Om inte värre.

Jag är hellre beroende av annat som kanske rent av kan vara nyttigt, för både själen och hjärtat! Som  t ex vänner, kärlek, choklad och mycket mer som gör livet värt att leva... Okej, ska inte påstå att choklad är sååå nyttigt att man kan äta massor. Men gott är det!

Så tack för att du undviker att röka när jag är med, men den andra delen av ditt beroende gör mig ingenting.

/emma - addicted to you

Musiksmak?

Det är nog den svåraste frågan jag fått på länge. Hur kan jag beskriva min musiksmak i ett ord: Pop, rock, rap, techno, tance, r'n'b, jazz, soul, blues, heavy metall, dansband, slager... Jag vet ju ungefär vad jag lyssnar på och vilka låtar jag gillar för stunden. Men varför är det så svårt att säga det, rädd att bli dissad?

"Haha mes!"
eller nåt...

Jag gillar de där lugna låtarna med mycket känsla, men också de låtarna som man inte kan stå stilla en sekund till. Vad har jag då för musiksmak? Jag kan bara inte sätta ett ord på vad jag lyssnar på, det kan ju variera så mycket från dag till dag, från humör till humör och morgon till natt. Om musiksmak säger så mycket om en person, vem man är och så vidare, betyder det att jag är lite osäker på vem jag är? I och för sig vet jag inte alltid vem jag är, har jag desto mer att lära när det gäller musik och mig själv?

Så till nästa gång ska jag kunna ge dig ett eller två, kanske fem ord på vad jag gillar för musik. Skratta den som skratta vill, men jag kanske lär mig något om mig själv på vägen. 


                                              
    

/emma

Ännu en helg...

Tänk, nu är det snart helg igen... Det är så tokigt vad tiden bara går och går och helt plötsligt har snart ett år gått. Är det det här jag ska göra i resten av mitt liv? Jobba i veckorna och se fram emot helgen, då jag får vara ledig och göra alla de saker jag inte hinner på vardagarna. Springa ärenden på stan och trängas med alla andra som också har tusen måsten den närmaste timman. Det känns så hemskt att tänka så, att bara ha helgen att leva för och känna att vardagen inte alltid är så kul. Än så länge gillar jag mitt jobb och varje dag är en ny utmaning, men tänk om jag slutar gilla det? Jag måste ju ha något som driver mig och får mig att gå till jobbet med glädje, varje dag i 100 år (känns som det).

Fast jag vet att jag kommer hitta det perfekta jobbet för mig och visst finns det mer saker att leva för än nästa helg. Man får göra vardagen till en fest och hitta på små roliga saker att fylla fritiden med. Bara man orkar upp dagen efter och inte somnar på tangentbordet till datorn på jobbet. Det hade nog sett lite illa ut...

Dags att börja leva då! /Pussar

RSS 2.0