Jag åkte till Uppsala idag för att få träffa lilla Rasmus men blev efter tjugo minuter lämnad ensam i ett hus jag inte bor i och inte känner mig speciellt hemma i. Inte alls. Har varit ensam några timmar nu och ja man känner sig rätt överflödig. Jag kom ju hit för att träffa folket som bor här inte studera tysta rum och väggar...

Jag ska ju ge det en chans, men det är svårt när ingen är med och hjälper till på traven. Det är ju oss jag ska ge en chans, inte mig själv...

KLURIGT och boooring.

Nu kom någon innanför dörren, kanske ska ner och kika vem det kan tänkas vara...