Det är som att hela världen står stilla. Några reagerar, andra väntar, väntar på att jag kanske ska förklara eller på att det ska ske något nytt. Hur kan man förklara när man inte vet? Känns som facebook är ett enda stort skämt, att det är som en offentlig förnedring när det gäller detta. Något som känns privat är genast en offentlig handling och alla kan ta del av det. Självklart vet ju alla vänner om det tillslut ändå, men kanske inte genom att läsa sig till det. Att statusen ändras säger ju inget om hur det är eller hur det gick till. Känns för lätt när det inte alls är lätt. Man kan titta på orden och inte förstå, man ser på dem och allt är bara stilla. Där står det svart på vitt, inget mitt emellan eller lagom - där är det. Det är aboslut tyst och jag bara tittar, försöker förstå själv, vad är det jag gjort? Och vad vill jag egentligen. Men det känns ändå rätt, även fast det är fel. Men ja, det är så. Det kan inte bli tydligare än så och inte mer offentligt heller.

/emma.