Filmhuset
Snart, eller ja om en timma ska jag gå till tåget och sen bege mig till Filmhuset Gärdet, det nalkas ännu en film (igår såg vi Josephine Bakers första film La sirèn des tropiques/Siren of the Tropic - stumfilm från 1927 som förövrigt hade premiär i Sthlm och inte Frankrike - där hon upptäcktes! - Sthlm/Sverige var ett STORT fan av Baker.) Idag ska vi se nåt som jag tror har en kvinnlig huvudroll eller hjältinna som räddar män istället för vice versa eller iaf en kvinna som har en framträdande roll. Det var vad texterna jag läst handlade om, men vi får se! Det vi ska se idag är Hans engelska fru från 1927. Ännu en stumfilm alltså (Gösta Ekman är tydligen med såg jag nu!), antningen är den 101 min lång eller 150 (eh "liten" skillnad) antagligen är den bara 100 eftersom vi bara har två timmars filmvisning.
Jupp. Sen blir det mys!
Ha en bra dag!
Puss
Hon slog igenom över en natt, då hon uppträdde i juvelprydda bananer i Paris.
Senare in i karriären, framställde sig själv som mer och mer elegant (och vuxnare?), tittade inte längre direkt in i kamerna som tidigare (som tidigare, då hon tittade rakt in i kameran "rullade med ögonen", log som bara den med huvudet på sne, på ett lite barnsligt sätt - enligt dåtidens skribenter), intog vad man ansåg mer graciösa poser och inte längre lika "primitivt djuriska". (Man skämms lite när man såg filmen igår då hon framställer sig själv stereotypt för hur man trodde Afroamerikaner var, eller som man trodde att det var i Afrika, för att göra den Franska (Europeiska? Hon mottogs på olika sätt beroende på var hon kom, många ansåg att hon var ett hot mot den Västerländska kulturen) publiken nöjd. Galet.
Nu måste jag rusa lite!
Puss igen.
/emma.
Jupp. Sen blir det mys!
Ha en bra dag!
Puss
Hon slog igenom över en natt, då hon uppträdde i juvelprydda bananer i Paris.
Senare in i karriären, framställde sig själv som mer och mer elegant (och vuxnare?), tittade inte längre direkt in i kamerna som tidigare (som tidigare, då hon tittade rakt in i kameran "rullade med ögonen", log som bara den med huvudet på sne, på ett lite barnsligt sätt - enligt dåtidens skribenter), intog vad man ansåg mer graciösa poser och inte längre lika "primitivt djuriska". (Man skämms lite när man såg filmen igår då hon framställer sig själv stereotypt för hur man trodde Afroamerikaner var, eller som man trodde att det var i Afrika, för att göra den Franska (Europeiska? Hon mottogs på olika sätt beroende på var hon kom, många ansåg att hon var ett hot mot den Västerländska kulturen) publiken nöjd. Galet.
Nu måste jag rusa lite!
Puss igen.
/emma.
Fina kommentarer
Trackback