Det jag har spenderat eftermiddagen med är inget glamorösare än att spackla. Yes, helt rätt. Söndagssyssla nr 1 för tillfället. Det bästa är ändå att jag alldeles, alldeles strax är klar. Var tvungen att käka nåt bara, kom på att jag inte ätit sen frukost, aj aj! Förövrigt så är att spackla är lite som ett träningspass, man blir varm, det värker i armar (och fingrar?) - speciellt när man ska stå på tå på en stol för att nå längst upp vid taket med mina 166 cm. Dags att köra det sista då! Sen ska vi släpa ner alla säckar med tapet osv till containern som lämligt nog står nere på gården för oss som vill bli av med prylar, i vårt fall mest 5-6 lager tapet.

Bad Nils ta bildbevis på att jag faktiskt spacklar. Mitt liv är fantastiskt glamoröst!



Näst sista sovrumsväggen fick sig en omgång. Jag är alltså bakom stegen.



OBS! Nils på tok för stora byxor fick åka på, därav megarumpa. Men annars, yes jag är ett proffs på spackling nu. Tänker däremot aldrig göra det igen (så pass omfattande alltså:).

Puss så länge!

/emma.