Är man inte lite skogtokig om man helt plötsligt kommer på sig själv med att gå omkring, utan egentligt mål, i lägenheten och sjunga "118 800 (hundra aaarton åtta huuuundraaa) supeeer billiiig nummeeer upplysniiing. Via teleeefon och smeeesss..." Jag vet inte jag. Men är det då man söker hjälp? Fast det har jag inte tid med så jag återgår till att läsa i The Ladies Paradies, 268 sidor kvar att läsa. Engelska, min vän (hallå?! Jag är ju clearly tokig) men ändå bra. Laddade med en kopp kaffe i slutet av min skönsång och nu blire till att vara flitig. Klockan är ändå 11! OMG.

Ha en fin dag! <3

/emma.